NÄSUDDEN
livet i sammanhang

Hemmaskifte är välarronderat runt huset.

Vår gård är totalt 21 hektar stor.

Hemmaskiftet ligger runt huset – man ser alltså hästar och djur på betet direkt från fönstret. Sedan finns det ett skogsskifte, och vi har arrenderat ett flertal åkrar och betesmark för foderutvinning.

Hemmaskiftet ligger precis mellan två sjöar och har en fyrahundra meters lång strandkant med Hänsjön. Hänsjön genomströms av en å så att vattenkvalitén är bra. Direkt framför huset har vi en grund bukt med sandbotten – härligt att bada i, och en utmärkt panorama med fjällkedjan i bakgrunden. Vattnet i bukten blir varmt ganska snabbt.

I våra ekonomibyggnader har vi utrymme för hö, djurhållning och förvaring. Alla är typiska svenska träbyggnader som är samlade runt bostadshuset. Dessutom finns det pannrum, verkstad och sadelkammare som fristående byggnader.

Vi klarar oss med en liten maskinpark.

Vår setting bygger på att det finns meningsfulla sysslor. Man har att göra, man är ute – det är det som många ungdomar är ovana med och upplever det som mycket ansträngande.

Ansträngning ja – men inget ohälsosamt slit. Vi har med hjälp av rekommendationer för stallbygget och drift byggt våra anläggningar på ett sådant sätt att vi har hjälp med tunga arbeten.

För stormockning (när djuren inte vistas i stallet) kan vi köra i i samtliga staller med en liten lastmaskin. För tunga lyft har vi en skogskärra med kran. Stora volymer hanteras i storsäck med lastmaskinen. Utfodring sker antingen med stora silagebalar eller med löshö. Vägar mellan de olika funktioner är korta.

Men de “hårda fakta” betyder inte att man inte anstränger sig. Även de lättare sysslor kräver en del kraft (t.ex. staketsättning och gräsröjning).

Nyttigt och smakrikt - 20 meter från odling till bord!

Vi lever ett aktivt liv på landet. Vi vill att man ska kunna se vad man gör. Fran växt till mat.

Vårt hushåll ger återkoppling. Vi har inga anställda som sköter om städning och hushållet – alla som bor här gör det gemensamt.

I matlagningen använder vi oss av färdigprodukter så lite som möjligt. Vi malar spannmål till mjöl. Vi köper tillbaka hela djur från slakteriet. Vi bakar bröd och konserverar grönsaker till vintern. En ganska vanlig tradition som trängs i bakgrunden i det moderna stadslivet.

Nagrå dagar har boenden kommandot i köket. Då kan man visa vad man har lärt sig och laga den mat man har önskat sig. (Puh, det smakar ju mycket bättre med självgjorda hamburgare. Men vad jobb det är…:-)).

Vi här i Näsudden har strukturerad såväl de enskilda dagarna som också veckan. Strukturen gäller alla som är närvarande i huset på den dagen. Schemat är inte helt fast, det förändras t.ex. genom årstiderna, men det hjälper oss att tänka på alla uppgifter som behövs och att lära oss indela den tiden som vi har.

Dagsstruktur

Vi börjar dagen med gemensam frukost, där vi pratar om vår dagsplanering. Efter frukost är det dags för att rutinmässigt ta hand om våra djur, hushållet och förvaltning – alla får sin speciell egen uppgift, den samma varje dag. Därefter kommer förmiddagsarbetspasset med en kafferast i mitten. En person är ansvarig för matlagningen och köket på den dag och lagar lunch åt alla. Efter lunchrasten fortsätter vi med eftermiddagsarbetspasset. Beroende på väderläget tränar vi med hästarna. Vi avslutar arbetsdagen med rutinuppgifterna (få ordning på arbetsplatsen, ta hand om djuren). Efter middagsmaten är det fritid enligt de som vi kom överens med klienten (TV-tider, gemensamma aktiviteter…) och tid för personliga sysslor (tvätt, gör rummet i ordning…).

Veckostruktur

Vi har för närvarande

.
Speciellt det här veckoschemat anpassar vi vid behov.

biobränsleanläggningen drivs med eget tillverkat flis

Det finns alltid biomassa på gården. Skogen ska bli röjd, och bete och åkermark får inte växa igen. Eftersom det är inte lönsamt att använda sådant material i storskalig drift blir värmekapacitet sällan utnyttjat.

I Näsudden använder vi oss av dem restprodukterna. I senvinter fäller vi träd och buskar som läggs i stora högar. Där får de torka och flisas med en liten flistugg efter behov på nästa vintern.

Grövre träd sågs upp, och de blir ved till försäljning. Allt annat går att flisa. Flisen använder vi för att värma huset samt som strö i häststallet.

Arbetet är inte särskild svårt – framför allt är det att man måste stoppa in kvistar i tuggen. Flisen samlas vid tillverkning i storsäck som körs med traktor till pannrummet. Här töms de i pannans förrådsbehållare efter man har rensat bort för stora bitar.